slutet på refrängen

Sitter på en stol, med en gitarr i knät, som saknar en sträng. Det är min tack för hjälpen present från brorsan som jag hjälpte att flytta nu på morgonen. Han har precis införskaffat sig en elgitarr så denna akustiska var bara överflöd i hans lilla etta. Jag tackar och tar emot och ska nu bli den nya gitarr guden.

När jag står och tar igen mig efter att ha burit kartonger uppför 3 trappor, kommer madde förbi, hon bor i huset mitt emot bror min. Hon tipsade om en ledig 2.a i samma hus, lägenheten under brorsan. Hyran var ju inte att leka med, men. Hur lätt är det att få tag på ett förstahandskontrakt nuförtiden? I princip omöjligt. Så nu har jag lämnat intresse till hyresvärden. Hoppas Hoppas!


Igår var det slutet på Ooups historia. Det sista kapitlet. Vi packade ner butiken och tog farväl. Men jag har nog inte riktigt förstått det än, att jag aldrig mer kommer stå där framför den lila väggen, prata om lössnoppar och fördröjningskrämer. Höra smaskiga detaljer från folks privatliv, ge tips och råd och att faktiskt få folk att må bättre.

Nej, vi var inte vilken butik som helst, vi var en plats där mamman fick råd om knipkulor, nyfikna ungdomar fick lära sig om sjukdomar och dom olika kondomerna, där dom som firar guldbröllop får nya idéer om hur dom ska få igång sexlivet igen, där dom som aldrig någonsin sett en leksak fick klämma känna prata och lära sig. Och framför allt där folk fick känna sig välkomna.

Jag får tacka för tiden jag fick, från öppning till stängning. TACK till alla underbara kunder vi har haft. TACK till mina arbetskollegor. Vem vet, vi kanske ses i framtiden, i min egna lilla butik ;)

Lots of Love Miss M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0